2008-01-02

Mot en bok: Del 3

Sedan det nu blivit klart att det skulle bli en bok, så fick jag välja ut ca. 100 artiklar för publicering. Eller väldigt ungefär en tredjedel av det (då) befintliga materialet på faktoider.nu.

Många var enkla att välja bort - som de där min egen insats främst utgörs av att återge och sammanfatta någon annans resonemang (som när Ingemar Unge skriver om rättegången mot Galileo, Andreas Wien konstaterar att Hitler nog inte hade aldrig så liten judisk börd, eller när Ken Zetie visar att vetenskapen aldrig "bevisat" att humlan inte kan flyga), eller de där jag utgått ifrån bilder som jag tagit mig friheten att återge på en hemsida utan några som helst intäkter, men vars upphovsrättsinnehavare nog skulle höra av sig om de fann dem i en utgiven bok (som den brinnande munken, han som blir skjuten i Vietnam eller barnen i Trang Bang). Av återstoden valde jag ut sådana som antingen jag själv ville framhålla, eller som fått mycket uppmärksamhet under årens lopp (besök, kommentarer eller länkningar). Men lätt att välja och välja bort var det inte.

Därefter vidtog hopsamlande till ett sammanhängande dokument; renskrivning och korrigerande av sånt jag såg direkt (samt motsvarande korrigeringar på hemsidan - jobbigt med dubbla texter!); hopsamlande av bildmaterial, med förslag och idéer och synpunkter; översändande till förlagsredaktören Ragnar Hult, som återkom med myriader påpekanden, frågor, korrigeringar och annat; genomgång av allt detta, och returnerande av mina tack, svar, och motfrågor; ännu en vända korrekturläsning; mottagande av ännu ett antal frågetecken från en extern korrekturläsare som läste det hela med friska ögon (ovärderligt!); urval av bilder; fixande av några som behövde bättras på för tryck; och en del annat förresten. Omslaget t.ex., det sköttes av ännu en extern förmåga, men naturligtvis fick undertecknad involveras för att skriva baksidestexten, bli fotograferad, tycka till om förslagen, och så.

På detta sätt gick, utan större problem, sommaren och hösten 2007.

När det (nästan) allra sista sättningskorrekturet anlände i december - en PDF på 384 sidor - så hade det tagit flera personer ett avsevärt antal arbetstimmar att omvandla en trots allt tämligen färdigskriven textmassa till något tryckbart. Det tar tid att göra böcker ...

Att bli fortsättad ...

(För tidigare inlägg i detta ämne kan man klicka på den s.k. etiketten "boken" nedan.)

Inga kommentarer: