2015-09-06

Napalmflickan

Sydvietnam bombar nord- eller sydvietnameser. En Douglas A-1 Skyraider släpper två bomber över Trang Bang. Foto: David Burnett. 

Sommaren 1972 har USA färre soldater i Vietnam än på länge. Processen kallas Vietnamization: Att låta republiken Sydvietnam fortsätta kriget på egen hand. Vilket bara kan gå på ett sätt. 

I början av juni har nordvietnamesisk trupp förskansat sig utanför staden Trảng Bàng, inte särskilt långt nordost om Saigon (dagens Ho Chi Minh-stad). Soldater från den sydvietnamesiska armén SVA är under hård press. Det sydvietnamesiska flygvapnet ARVN kallas in för att bekämpa fienden. En grupp journalister står på behörigt avstånd och dokumenterar striden. En av dem är Alan Downes som filmar för det brittiska bolaget ITN. Två andra är Huỳnh Công Út och David Burnett som fotograferar för AP.

Några SVA-soldater befinner sig i ett tempel (tillhörigt den vietnamesiska religionen Cao Dai), tillsammans med civila som sökt skydd. När bomberna börjar falla skyndar de ut. En av piloterna får syn på dem — och tror att de är nordvietnameser, i färd med att angripa den SVA-position där journalisterna står. Brandbomber fälls, med den kletiga "bensin-gelén" napalm.

Något som inte filmades var det ögonblick då soldaterna och de civila nästan hunnit fram. David Burnett höll på att ladda sin Leica. Det var då som Huỳnh Công Út tog sin bild.

Foto: Nick Ut, som han började kalla sig när han flyttat till USA. 

Så:

  • Den berömda bilden visar inte hur USA bombar Vietnam. Amerikansk militär var veterligen inte inblandad på någon nivå i just denna episod (som förvisso var en bland oräkneliga under kriget). Den visar hur Sydvietnams flygvapen av misstag bombar sina egna, såväl civilister som soldater.
  • Det var inte bilden som gjorde slut på kriget. För kriget var praktiskt taget slut ändå. För USA:s del hade man dragit tillbaka trupper i flera år; de sista lämnade landet 1973. För Sydvietnam hade det inte gått något vidare även med USA:s hjälp, och utan densamma var det kört.
  • Om man ska välja ut en enda bild som vände opinionen mot kriget så får det bli någon av bilderna från My Lai/Son My 1969.

Inga kommentarer: